Vad är bearbetning?

Vi har fått frågan: Vad är skillnaden mellan kognitiv hypnos och kognitiv hypnoterapi? Svaret är: I terapi bearbetar man.

Det kan vara motiverat att närmare reda ut begreppet bearbetning som används allmänt i terapisammanhang. I konkret bemärkelse handlar det om att omforma, förbättra upplevelsematerial på sätt som leder till utveckling. Att bearbeta kan användas synonymt med att processa. En processor i en dator är själva motorn, den som driver informationsbehandlingen eller informationsbearbetningen framåt. På samma sätt processar vår hjärna mängder av information. Att processa eller bearbeta upplevelser betyder att man gör något med dem för att kunna införliva dem, få dem att bli en del av en själv i stället för något som känns främmande och som kan vara till skada.

Den schweiziske psykologen Piagets har gett en klargörande beskrivning av vad bearbetning handlar om då han använde begreppen assimilation och ackomodation för att beskriva barns utveckling. Enligt honom behöver man bearbeta nya upplevelser, assimilera dem, för att kunna tillgodogöra sig dem och förändras, ackomodera. Han liknade detta vid vår matsmältning. Kroppen kan inte tillgodogöra sig föda om inte matsmältningsapparaten först bearbetar den, förvandlar födan till något vi kan smälta. På motsvarande sätt behöver intryck och upplevelser bearbetas för att vi ska kunna införliva dem och anpassa oss till det nya. Enligt Piaget är detta en ständigt pågående process som leder utvecklingen framåt.

I varje ögonblick översköljs vi av information via våra sinnen om det som händer och finns inuti och utanför vår kropp. Denna relateras till de erfarenheter vi tidigare lagrat. Det mesta bearbetas med automatik av vår inre del utan att vi märker att det sker. Bearbetning sker även i sömnen då vi drömmer. Men vi märker att det sker endast om våra upplevelser är så komplexa eller av så negativ natur att vår inre del inte klarar av att bearbeta dem på egen hand märker vi att bearbetning sker.

Våra upplevelser är hela tiden en mix av vad vi i ögonblicket tar in via våra sinnen och vad vi plockar fram och refererar till av tidigare upplevelser vi lagrat i vårt inre. Genom bearbetning integreras våra nya upplevelser med det som finns lagrat sedan tidigare. Bearbetningen skapar helhet och sammanhang medan bristande bearbetning leder till splittring.

Vår förmåga att bearbeta varierar. Då vi inte mår bra är den begränsad. Ju bättre vi mår desto större är vår förmåga att bearbeta, även sådant som är komplext och krävande. När bearbetning sker i så hög grad som behövs får det oss att känna oss mer levande och hela inombords. Men om vi fortsätter att upprepa gamla icke-önskvärda beteenden som om vi stod och stampade på stället är detta ett tecken på att vår inre del inte klarar att ensam bearbeta t.ex. i drömmar. Då kan det vara motiverat att söka hjälp hos någon som kan sätta oss i kontakt med vårt inre på ett tillförlitligt sätt.

Ibland kan det hända att våra upplevelser blir oss så övermäktiga att vi inte har förmågan att bearbeta dem direkt och fullt ut. Vi förmår inte känna och uttrycka känslor och skapa mening och sammanhang. Det kan ske i olika typer av krissituationer både i barndomen och i vuxen ålder. T.ex. kan stark rädsla resultera i att hela eller delar av upplevelsen trängs bort, förpassas till den inre delen, otillgängliga i ett vanligt vaket medvetandetillstånd. Men det är viktigt att förstå att det inte är händelserna i sig som skapar problem utan det faktum att vi inte där och då utvecklade adekvata reaktioner, d.v.s. sunda naturliga sätt att reagera på dem.

Rent allmänt kan man säga att det är ohälsosamt för oss att någonstans inom oss bära på icke-färdigbearbetade upplevelser. De belastar vår kropp vilket ger upphov till olika typer av symptom. Dessutom reducerar det vårt sätt att fungera.

Ibland kan det dröja innan symptomen visar sig. Kanske har du varit så engagerad av en arbetsuppgift eller av något i ditt privatliv att du inte haft överskott att lyssna på dig själv eller egentligen på din kropp där symptomen visar sig. Sedan kanske något händer som du på något plan inom dig upplever som så belastande att du “trampar igenom”. Du kanske t.ex. ställs inför en situation som du upplever att du inte klarar av i din nuvarande kondition. Du kanske blir erbjuden ett nytt mer spännande och välbetalt jobb än det du har men som även är mer krävande. Eller du ska bli förälder. Livet ställer hela tiden nya krav på oss. Då kan det dyka upp symptom som visar att du bär på underliggande icke-färdigbearbetade upplevelser. Din inre del visar därigenom att det inte längre är hälsosamt för dig att bära på icke-färdigbearbetade upplevelser. De utgör en för stor belastning på systemet.

Märkligt nog kan den utlösande faktorn även vara att du mår tillräckligt bra och är stark nog att kunna ta tag i dina underliggande problem. Då har man överskott att ta itu med något som man kanske gått och burit på under längre tid. När man inte mår så bra har man inte den kapaciteten och därför förtränger man problemen.

Men alla våra psykologiskt betingade problem har inte sitt ursprung i icke-färdigbearbetade upplevelser. I större eller mindre utsträckning är de en produkt av gamla inrotade vanor som inte längre fyller någon funktion. Är problemen uteslutande en produkt av gamla vanor räcker det som regel med en kortare period av mental träning d.v.s. en form av hjälp till självhjälp. Om dessa vanor kommit till som en sekundär effekt av underliggande icke-färdigbearbetade upplevelser kan träningen, när den gett det den har att ge, ofta glida över i terapi. Den jagstärkande effekt som träningen ger är en förutsättning för att de icke-färdigbearbetade upplevelserna ska börja komma fram i ljuset på sätt som gör det möjligt för oss att bearbeta dem på ett framgångsrikt sätt. Om livet i sig skapat tillräckligt bra förutsättningar kan detta emellertid ske utan att man bedrivit någon mental träning.

Hur går bearbetningen till t.ex. i en hypnoterapi?

För att komma in i hypnotiskt tillstånd kan vi inrikta oss på att observera allt som händer inuti och utanför vår kropp, vilket leder till att vi lämnar över åt vår inre del (s.k. undermedvetna) att agera, operera, styra över det som händer. Vår inre del hjälper oss då att befria oss från negativa och andra onödiga tankar, känslor, föreställningar och fysiska förnimmelser och reaktioner vilket leder till att vi efterhand upplever ett allt starkare välbefinnande. Vi kommer allt djupare in i oss själva och därmed även in i hypnos.

Om vi bär på icke-färdigbearbetade upplevelser kan alltså hypnosträningen glida över i terapi och vi kommer steg för steg i kontakt med det som legat bortträngt och fördolt inom oss. Tack vare den inledande jagstärkande mentala träningen och genom jagstärkande samtal med vår coach och terapeut, som alltid äger rum parallellt med hypnossessionerna, har vi blivit starka nog att konfronteras med våra tidigare bortträngda upplevelser. Eftersom vi nu upplever det som händer under trygga omständigheter klarar vi nu att reagera på sätt som får oss att må och fungera bättre än tidigare. Men detta är inte något som sker med en gång. Vi rekonstruerar händelseförlopp bit för bit och likaså lär vi oss stegvis att omprogrammera genom att vi reagerar på de händelser vi tidigare upplevt som på något sätt negativa på nya mer konstruktiva sätt. Rekonstruktion och omprogrammering växlar och överlappar varandra.

Viktigt är att aldrig någonsin forcera en process utan låta den avancera i sin egen takt. Då terapeuten varken initierar eller forcerar processen kommer den spontant igång då vi är mogna och tillräckligt starka för att möta våra icke-färdigbearbetade upplevelser och bearbeta dem i den takt vi klarar av. Vi vågar successivt leva i alla de tankar, känslor och föreställningar och fysiska reaktioner som våra upplevelser väcker och vi vågar och kan reagera på naturliga och adekvata sätt.

Principen för bearbetning är densamma oavsett vilken typ av upplevelser det gäller. Det som är färdigbearbetat blir en integrerad del av oss och vår livshistoria. Vi kan plocka fram det när vi vill, men det är inte något som ligger och gnager inom oss och skapar problem.

Jonas Sandberg


1Schweizaren Jean Piaget (1896-1980) har i ett flertal böcker beskrivit barns intellektuella utveckling i termer av dessa två processer, assimilation och ackomodation, vilka tillsammans leder till adaption (anpassning).

Shopping Cart

Your shopping cart is empty
Visit the shop

  • Jonas Sandberg

    Legitimerad psykolog och legitimerad psykoterapeut specialiserad på klinisk hypnos och kognitivt inriktad mental träning ... läs mer
  • Jack Farras

    Jack öppnade den allra första Bikram Yoga studio på Bali år 2008 läs mer
super p force 100mg sildisoft 100mg eriacta 100mg vilitra 20mg suhagra 100mg imatib 400mg buy vilitra 20mg http://worldclaim.net/insurance-claims-adjusting/ finpecia 1mg filagra 100mg sildisoft 50mg cenforce 100mg pletoz 100mg imatib 100mg buy vilitra snovitra 20mg http://www.sfcu.com.au/register-mob/ sildigra 100mg http://www.sfcu.com.au/nbbs-cove-zine/ buy viraday 300mg vidalista 20mg http://www.sfcu.com.au/the-cove-shop/jackets-hoodies/2015-cove-crew-neck-sweatshirt-5-detail/ tadasoft 20mg in california viraday 300mg caverta 100mg about tadacip 20mg more info about Buy cenforce imatinib 100mg http://www.sfcu.com.au/sydney-fc-news/ pletoz 50mg tadasoft 40mg

STÄLLA EN FRÅGA

Stäng

Din fråga har skickats!

Vänligen fyll i formuläret nedan.

Ditt Namn *
Din e-post *
Webbplats (omfatta http://)
Ämne *
fråga *
* Obligatoriskt fält